"Sting like a scorpion buzz like an E"

Sitter och lyssnar på musik som ger mig gåshud. Underbart. Skulle jag bli döv skulle jag hamna i en depression som jag aldrig skulle kunna ta mig ur. Eftersom att musik är min räddning på allt.
 
Sitter även och trycker i mig kalaspuffar för allt jag är värd. Har tryckt i mig två portioner och funderar på en tredje. Passar nämligen på att äta allt onyttigt jag kan komma på nu medans jag är sjuk. För direkt jag är kvitt denna sjukdom så blir det ändring på hela min nuvarande livstil. Nya löpardojjor ska införskaffas. Allt som heter bakelser och godis kommer inte att existera på världskartan. Dricka = trocadero är endast tillåten på fredagar och lördagar. I lämpliga mängder vill säga. Alkohol har jag redan slutat med, sen två månader tillbaka. Dock är det något jag kommer att dricka mycket av på min 20 års fest.
 
För jag tänker ta tillbaka min gamla kropp. Det är ett som är säkert. Och jag saknar att träna. Det är den bästa känslan som finns och nu när doktorerna har hittat alla möjliga fel på mig, så tror dom att jag ska kunna börja snart igen. För med allt rubbat som var med min kropp så var det inget alternativ med fysisk ansträgning. Det gav allvarliga konsekvenser så som black out, ett hjärta som rusar, jag svimmade, började kallsvettas och en massa där till. I början efter att ha varit en träningsnarkoman och sedan inte kunna träna, det krossade mig totalt. Sen efter två år så har man vant sig och blir nästan lat istället. Men en gång träningsfreak är lika med alltid träningsfreak. Så när jag väl börjar så lär jag inte kunna sluta. Så nu vill jag bli frisk.

"Good company"

Jag och min kära fyllemor på Jannes 60 års fest igår. Mammas bror.
 
Jag och kusin Anna.
 
Jag och kusin Sussane. Och fläcken ovanför min läpp är från linsen på kameran.
 
Jag hade iallafall trevligt igår. Trots febern, hostan och snoret. Det var god mat. Bra trubadur. Trevligt folk och jag fick även träffa saknade kusiner. Speciellt Susanne som är bosatt i Göteborg numera. Henne träffar man inte allt för ofta. Så det var första gången jag fick träffa hennes yngsta dotter Ida också. Hon verkar vara som sin syster Emmy iallafall, en riktig krigare.
 
Varje gång jag har träffat Emmy så har hon aldrig gjort något större väsen av sig. Hon slog tillexempel huvudet i ett bord hos oss när hon var liten, hon kunde knappt krypa. Hon gjorde bara en liten min och fortsatte sedan med sitt. Haha, sjukt hård brulla.
 
Kvällen slutade dock redan vid tolv för våran del pga min sjuka. Men det var roligt så länge det varade.

"With pain comes strength"

Det är rätt många som undrar vart far iväg hela tiden. Varför jag inte nämner ställen och namn i mina inlägg. På så vis kan jag fortfarande ha ett slags "privatliv" trots bloggen. Men eftersom att detta har blivit ett betydelsefullt ställe för mig, så är det värt att nämnas.
 
Jag tar iallafall ofta mitt pick och pack och drar till familjen Signarsson i Vännäs. En skithåla som jag aldrig trodde att jag skulle spendera så mycket tid i. Det började med att Conny blev min klippa i stormen efter allt med Gustav. Jag var trasig och komplicerad. Men han var den enda som inte dömde mig. Alltså en riktigt bra kompis. Via honom vart jag dessutom involverad i hela familjen. Så nu är jag där fast Conny inte alltid är hemma.
 
Så jag umgås med hans fyra syskon istället. Eller hans underbara föräldrar. Dom har tagit in mig och får mig att känna mig som hemma där, nästan för hemma. Får alltid en puss på kinden och en kram av mamma Lena när jag kommer dessutom. Hera är också intagen med öppna armar och kommer jätte bra överens med deras ena hund Bamse. Dom är som helan och halvan. Jätte söta tillsammans.  
 
Jag kommer dessutom aldrig att kunna tacka dom tillräckligt för det dom gör för mig. Jag tror inte att dom vet om det, men dom förändrar min vardag varje dag och gör mig lite starkare för varje gång. Det är ett ställe där jag kan fly illusionen, minnena och tankarna. Även fast dom alltid är med mig, så existerar dom inte på samma sätt. För vi skapade inget i vännäs, påverkade aldrig varandra eller infekterade samhället. Så, det är en skithåla. Fast en jävligt immun sådan. Så jag trivs där. Mår någorlunda bra där och kan vara mig själv utan att någon tittar snett på mig. Sen är det ett plus att dom är exakt likadana som mig. Lika okänsliga, brutala och fula i munnen. Så jag behöver aldrig hålla in mina tankar eller åsikter. Det är mitt älskade andra hem. Så är jag inte hemma så är jag där och är jag inte där så är jag hemma. Oftast. Då vet ni läget.

"we all hear that blondes have more fun but who has really put that theory to a test?"

Det är något jag måste testa, ifall mitt liv helt plötsligt blir magiskt som blond. Och blondare ska jag dessutom bli nästa månad. Då jag besöker Sofie på Headline igen. Men just nu ska håret få vila efter 3 timmar med avfärgning och så vidare.
 
Sen sätter jag alltid Sofie på så stora förändringar. Så hela salongen blev involverade för att komma på den bästa lösningen för en mörkhårig att bli blond, på ett skonsamt sätt vill säga. Och tro det eller ej, mitt hår är jätte mjukt och inte ett dugg slitet eller torrt nu efteråt. LOVE IT.
 
Det är även svårt att få en rättvis bild på håret. I vissa ljus är det jätte ljust, sen blir det guldigt. Men dom trodde aldrig att det skulle kunna gå att få det så ljust efter första gången med avfärgning. Så jag är nöjd. Gjorde även en mildare ombre med min naturliga hårfärg upp till, för att slippa en utväxt. Så det blir bra det här. Så tack tusen gånger om Sofie för hjälpen och tålamodet.

"I need changes"

Sätter mig i stolen hos min bästa Sofie på headline imorgon, har saknat min fina vän. Hon ska iallafall mixtra med mitt barr och en sak är säker, hårfärgen jag hade när jag gick in, är inte den jag kommer att ha när jag går ut därifrån.
 
Så. Det blir spännande. Men nu ska jag och min kära huvudvärk skalla kudden. Dock lär hjärnan ligga utspritt i hela sängen snart, då huvudet helt ärligt är påväg att sprängas.. fml.

"Make your move before he's gone, people change, hearts move on"

Ett snedsteg och allt är förlorat. Nu är det försent och alla vet om det. Jag tror inte på öden eller uppriggade scener. Jag tror på det jag kan se och det som jag upplever. Vi kan kämpa för mycket men allt går inte att vinna.
 
Och när orken tar slut så tar viljan över. Så jag kämpar vidare. Med viljan på tomgång och med hoppet i dimman. Det är tur att ingen sa att det skulle vara lätt. God natt.

"Oh skinny love"

Lever på orealistiska sanningar och falska förhoppningar. Går men tittar tillbaka. Minns samtidigt som jag glömmer. Skapar en magkatarr som blir värre trots mina medicinerna som ska förhindra det. Jag antar att mitt oroliga jag är starkare än kapslarna.
 
Vill komma på fötter. Bli av med mina skulder till familjen. Få in vettiga inkomster som inte bara rinner iväg. Skaffa mig en egen lya. Leva stadigt och börja om på något bättre. Med mitt nya jobb så borde det inte vara några problem inom några månader.
 
Dock så flyttar jag ingenstans fören jag får hyra morfars lägenhet. Det är ett som är säkert. Gubben har fan en walk in closet i sovrummet och spotlights i halltaket. Behöver jag säga något mer? Har suktat efter den där lägenheten i två år snart. Det började när mamma sa att det skulle vara den perfekta första lägenheten för mig. Oh yes. Inte för att det är något speciellt egentligen. Toan är pytteliten och köket är osammanhängade. Men jag älskar den.

"I'm strong because I know what it's like to be weak"

Alla meningar och handlingar känns genomskinliga. Om inte annat överdrivna. Närkontakt ger mig rysningar ända in i ryggraden. Meningslösa raggningsrepliker får mig att vilja spy upp galla. Alkohol och fest är inte ens ett alternativ längre.
 
Allt utöver jobb och djuren känns onödigt och långt ner på min prioriteringslistan. Och allt som har med killar att göra finns inte ens med. Att göra en gubbe av min navel, räkna träd i skogen och jobba på att få benet bakom huvudet känns till och med 1000 gånger viktigare än en raggamde gestalt med en kuk mellan benen.
 
Att säga att jag inte vet hur jag hamnade här vore en lögn. För jag vet exakt hur jag hamnade här. Det behövdes bara en person för att putta mig hit. Men trots saknad och köttsår så är jag även starkare än någonsin. Samt jävligt ointresserad och oberoende av allt som innehåller kärlek, förållanden och romans. Han tog den delen med sig och jag är en ensamvarg igen. Ovetandes om det alltid har varit min livstil eller bara är en överlevnads grej. Den som lever får se.

"Jag tror att du missförstod mig"

Postat av: Anonym
Jag som haft pojkvän som varit otrogen flertal gånger kan svara rätt självsäkert att det inte lönar sig att börja skälla på personen som är utanför förhållandet. Det är den som är i förhållandet som gör fel. Inte personen som är singel.

Har man blivit sviken och bedragen många gånger blir det lätt så att man söker bekräftelse överallt, för att man på någon dumt vis anklagar sig själv för att ens partner var otrogen, och känner att man inte duger. Det är något man får jobba med, men för den delen är det inte fel att känna sig nere för en sådan sak och känna att man behöver bekräftelse för att bygga upp självkänslan igen.

Tycker det är fel att klanka ned på andra personers känslor och sätt innan man vet grunden till det. Ofta finns det orsaker.
2012-09-18 @ 20:00:23
 
Svar:Du har totalt missat min poäng. För det första så gör båda fel. Att ens ragga på någon som är upptagen är så jävla fittigt. Sen ifall din pojkvän sedan var otrogen bevisar att du förtjänar bättre. Men min tanke var på personen som går efter människor som redan är i ett förhållande. Vare sig ifall dom lyckas få personen att vara otrogen eller inte.
 
Sen ifall någon i ett förhållande är otrogen är ett helt annat ämne. Det var inte det jag syftade på i inlägget. Men jag lider med dig som var tvungen att gå igenom det. Sen klankade jag inte ner på andra människor som har gått igenom det du har gått igenom. Utan på personer som är så vrickade i huvudet att gå efter folk som redan är upptagna. Då spelar det ingen roll ifall man har blivit sårade och söker bekräftelse. Det kan man skaffa utan att såra andra.

"You started a war that you can't win"

Jag tycker synd om dom som är i behov av den ständiga bekräftelsen. Dom som skaffar en partner för att dom känner sig ensamma och inte för att dom är kära. Dom som drar one night stands varje helg för att känna sig behövda, inte för att dom trivs i den situationen.
 
Dom som jagar personer som redan är i ett förhållande, för att få personen att vara otrogen, för den där bekräftelsen att dom "vann". - Men vad har dom vunnit, dom är fortfarande bara nummer två.
 
I feel bad for you, men jag får även lust att slå en stekpanna i ansiktet på er. Att man kan vara så svaga och dumma. Vart är viljan och självrespekten. Samt respekten för andra individer. För andras känslor är också inblandade. Inte bara era egna.
 
Och jag säger då det, jävlar för den fittan som skulle vara på min pojkvän ifall jag hade någon. Då hade det blivit mer än bara en stekpanna i ansiktet. Peace out.

"Tur att vi inte har det samtidigt iallafall"

Hera löper, blodar ner överallt och spyr som en fontän. Det känns inte som att jag gör något annat än att städa just nu. Hennes senaste spyhög var som en slimesörja. För er som ville veta.
 
Men jag vet hur det är att vara en menskärring, så jag lider med dig bäbis. Skål på det.

"Tillbaka där jag inte vill vara"

Känner för mycket. Känner ingenting. Tänker. Grubblar. Räknar takplattorna när jag ligger i sängen. Försöker sova. Men vaknar fem gånger under varje natt. Äter mediciner som får mig att må dåligt. Lyssnar på musik som ger mig gåshud. Tänker på dig. Drömmer drömmar som får mig att vakna kallsvettig.
 
Vill blogga men finner aldrig dom rätta orden. Men det kunde ha varit värre.

"I love my dad"

Har planerat in en riktig pappa kväll imorgon. Vi ska äta ungsbakad lax, se film, äta godis, lyssna på musik, snacka om bilar och bara ha det gott.
 
Sen ska jag sova i mitt gamla rum som inte har varit mitt på snart tre år, men först ska jag somna i fotöljen invirad i en filt. Innan jag går upp och brottas med Hera i en 90cm säng. Standard.

"I'm not really good at controlling my anger"

"Scared to death"

Skulle kolla hundvalpar på youtube. Det är alltid lika gulligt och roligt med lurviga små bollar. Men efter att ha kollat liknande klipp ett tag så hamnar jag på ett klipp på en anaconda som några människor har tagit död på och skär upp, och i magen ligger ett helt jävla vildsvin. Men det slutar inte där. Sen kommer en annan jävla anaconda och äter upp en hel jävla alligator.
 
Youtube, jag ser tyvärr inga likheter där och nu är jag ärrad för livet. Jag gillade inte ens ormar förut och nu är jag livrädd. Tack som fan.

"You told me I'll be fine"

Jag hade inte världens bästa start på dagen. Först försov jag mig genom att tro att mitt alarm var en sång i min dröm. Får kuta ut till bilen och den vägrar fungera, jävla mitsubishi rat, jag kan förövrigt inte ens säga det utan att slå slint på min egen tunga. Jag ger upp med skiten efter fem minuter, springer in och letar som en dåre efter mammas bilnyckel till passaten.
 
Väl vid jobbet efter en jävla massa om och men, så fungerar inte mitt kort. Vilket gör att jag inte tar mig in någonstans. Jag är dessutom den enda som börjar 06.00 på morgonen. Hade bara tur att Lasse bestämde sig för att börja 06.30 idag.
 
Så trots att jag stressade som en idiot och kom i tid, så blev jag ändå sen med 40 minuter tack vare det där jävla kortet...

"Svar på en fråga"

Postat av: Dedu ;)
Hey
Vad vill du ha för egenskaper hos en kille? du kan få alla med ditt utseende! nån speciell som du är sugen på?
2012-08-26 @ 19:46:49
 
Svar: Jag har aldrig träffat någon som är den andra lik. Så jag har ingen aning. Jag har lätt för att bli uttråkad iallafall, så någon som drar in lite spänning i det hela kanske, utan att det går till överstyr. Någon som kan ta att jag är lite stöddig och kaxig utan att tolka det fel. Typ. Något sådant. Motorintresse är ett gigantiskt plus. Men hjärtat bryr sig inte om sånt. Så vad fan spelar det för roll egentligen. Så jag säger att jag inte vet istället.
 
Nej. Jag har redan gett bort mitt hjärta till någon. Även fast han tog tillbaka sitt så blev mitt kvar. Det talar för sig själv. Jag flyger solo. Och tack för komplimangen, det värmer i höstkylan.

"Jag vet inte vart jag klev fel för att hamna här idag"


Jag hade en sådan där natt igen. En natt då jag vaknar av att jag gråter, skakar och saknar. Känner din närhet fast du inte är här. Drömmer om dagen du valde bort det så kallade vi. Får ångest och panik. Vaknar på en blöt kudde. Uppriven och sprängd i fler bitar.

"I'm home again"

Fredagen bestod av att jag var en godisätande fyllechaufför. Lördagen spenderades på bortaplan med godis, the humen centepede som jag trodde skulle vara betydligt äckligare, en jävla massa korsord, god mat, smörgåstårta, middag i spöland och därefter blev jag chaufför igen.
 
Så nu är jag hemma och jag ska bli bättre på att blogga. Jag saknar att skriva. Det är dessutom dags att sova. Måste vända på dygnet så att jag tar mig upp 04.40 dom här fem dagarna i veckan. För i fortsättningen är det exakt vad jag måste göra från måndag till fredag nämligen. Tur jag är lite av en morgonmänniska. .   

"Bad dreams are waiting"

Det blev inge jobb idag. Skulle egentligen inte börja fören nästa vecka hur som helst.Så jag antar att det är okej. Men jag klev ändå upp halv fem och gjorde mig redo. När jag insåg läget var det svårt att somna om igen.
 
Sen har jag tappat bort bilnyckeln... det är tredje gången nu. Det märkte jag när jag skulle fara in till stan och byta Heras shampoo. Världens bästa mamma skulle vara snäll, men köpte fel doft igår. Men jag älskar henne ändå och det är tanken som räknas.

"Don't let me down"

Jag gjorde bort min första dag på TM rent idag. Det gick kanoners. Är dock inte van att kliva upp 04.30 på morgonen. Så just nu är jag trött som ett as. Så det blir att skalla kudden för min del. För imorgon klockan 06.00 ska hunden vara rastad, bilen parkerad på i20 och jag ska stå utanför dörren till TM rent.

"Svar på en fråga"

Postat av: Erik
Vad börjar du jobba med på måndag då? :)
2012-09-03 @ 14:22:12
 
Svar: Jag kommer att börja på TM rent AB. Dom städar åt företag och även åt en del privata. Så som flyttstäd och så vidare. Jag tror att jag kommer att trivas galant där.

"Det går ändå rätt bra nu"

Det jag menade i inlägget under är att jag skulle få besked idag om ett jobb jag sökt. Och såhär ligger det till, JAG FICK DET. Så ikväll kommer jag att fara till Online och säga upp mig, för jag börjar på måndag.
 
Aldrig mer ska jag sälja bredband.

"And miles to go"

Det måste gå vägen idag. Det måste. Måste. Måste. Det skulle vara så underbart att bara kunna svänga förbi där. Ta hissen upp och sedan säga den där meningen. Meningen på fyra ord som kommer att underlätta hela mitt liv.
 
För övrigt så känner jag inte så mycket för stunden. Blir irriterad för ingenting. Vill bara vara. Stirra in i väggen och andas i lugn och ro. Min hjärna har ett krig med sig själv. Jag saknar och jag hatar det där hålet i bröstet. Gråter av minnen som förut fick mig att skratta.
 
Men jag klarar mig. Med lite svackor ibland. Men vad kan man förvänta sig. Ärr kliar, svider och kommer alltid att finnas där. Tiden läker inte alla sår heller. Det är ren jävla bullshit. Vissa grejer får man helt enkelt lära sig att leva med och jag är starkare idag än vad jag var igår.
 

"Jag har vakat många nätter, förhandlat med mig själv"

Helgen har bestått av filmer, huvudvärk, hundbus, mycket godis, god mat, regn, mys, trocadero, bilkörning och kräftoskulden blev veck - mycket slit för jävligt lite mat, det trotsar alla mina matprinciper egentligen.
 
Snackat, saknat, hämtat hem Sillen, spelat spel, skrattat åt fulla, lyssnat på musik, drömt konstiga drömmar, blivit livrädd för ormar. Har dessutom bara varit hemma två timmar dom senaste två dagarna. Sen är det verkligen borta bra men hemma bäst. Har saknat min säng och jag har saknat att bara kunna vara. Även fast jag trivs i mitt "andra hem" där jag alltid känner mig välkommen. Jag tackar för det och ni är ett stort gäng underbara människor. Rock on.
RSS 2.0