"Panikångest och hjälplöshet"

Sillen är fortfarande skadad. Min klippa. Mannen i mitt liv med stort M (förlåt Filip). Den fyrbenta indviden som räddade mitt liv för 11 år sedan. Då jag kände mig ensam, trasig och bar på självmordstankar. Mina närstående vet hur viktig han är för mig och hur viktig han alltid har varit.
 
Därför blir jag lite besviken över att jag åter igen känner mig ensam. Vilket jag såklart inte är. Jag har världens finaste sambo och familj. Men det finns vänner som jag varken har sett skymten av eller hört ifrån. Medan man själv har stöttat dom i alla väder. Och självklart är det frustrerande när man själv gör allt för dom. 
 
Så ja, jag blir ledsen. På riktigt. Även fast jag inte visar det så mycket. Men det känns. Vart är dom när jag sitter här och har ångest för att min häst kanske står och bär på en kronisk skada. Och vad är oddsen för det? - ja det vet vi inte. Vi vet faktiskt inte mycket just nu och det driver mig till vansinne. Jag vet att skadan troligast beror på ett olycksfall som hände ett par veckor innan hältan kom. Därav är chanserna alldeles för stora att skadan även kan vara kronisk nu. Så nej, jag mår inte bra. Paniken att kanske aldrig mer få uppleva hans galopp, eller höra hans små grymtningar när han tycker att det börjar bli jobbigt. Jag håller på att gå sönder. På riktigt. Det är alldeles för mycket "tänk om" och jag vet inte hur jag ska kunna hantera det. 
 
Så det är tur att jag har min familj iallafall. Och Irja och Dunken. Dom får mig att tänka på annat och dom lyssnar på alla oroligheter jag bär på och försöker få mig att må bättre. Så all kärlek till dom. Sen bär jag en stor kärlek till hela järnäs. Jag känner mig lugnare där. 
 
Hur som. Jag vill bara att han ska bli bra. Min fina fina kille. Han förtjänar det allra bästa och just nu är det så fruktansvärt satans jävla synd om honom. Han bara står där och förstår inte varför han inte får vara med dom andra. Och jag behöver bara gå in i stallet för att få en stor klump i magen när jag ser honom. Och panikångesten är där så fort jag sätter mig i bilen och är påväg hem. Jag känner mig så fruktansvärt hjälplös och jag hatar det. Jag hatar allt det här. Jag hatar hela jävla situationen. Jag hatar att inte kunna göra mer.  
 
Så jag skulle nog behöva smärtstillande jag också. För hjärtat. För det skriker och jag vet inte hur jag ska tysta det.

"midsommarafton i all ära"


Midsommarafton var helt perfekt. Mesta dels för att jag har spenderat den med honom där. Världens bästa sambo, bästa vän och kärlek. 

Men alla övriga individer gjorde även sitt denna helg. Vi for iallafall ut till bådahällan vid 12.30. Där det blev allt från gravad lax, inlagd sill och tunnbröd till lunch. För att sedan spela några rundor kubb innan vi tryckte i oss paj och jordgubbstårta nere vid havet. 

Därifrån rullade allt på med skratt, prat, hundmys, medan vissa badade och spelade lite gitarr. Småttingarna lekte vid stranden och grabbarna körde lite dart. 

Och inte nog med all götta vi redan hade tryckt i oss blev det även grillad fläskfile och lax till kvällen. Så otroligt gott. Vi kunde dock ha haft lite bättre tur med vädret. 

"fortfarande skadad, men.."

..han rockar jävel i sin nya grimma. 

Blir tokig av att inte veta vart hältan kommer ifrån. Utöver det har jag varit jätte dålig själv också. Min mage är helt förstörd. Kan vara magkatarr igen och det skulle inte förvåna mig. Så jag har spenderat min helg i fosterställnig. Mådde rent utav piss och matlusten var minimalistisk. 

Men måndagen blev lite bättre när jag kommer till jobbet och ser att en av våra brukare hade skickat med en "gåva" till mig och Sillen. Så gulligt och roligt. Medan man själv tror att man bara är en i mängden har man uppenbarligen gjort någon typ av inverkan i deras liv. 

Åh en annan underbar grej är att våran granne mitt emot köpte en blomma åt mig i söndags, en blomma som hon har ställt ute på mitt utebord, det är också så himla fint. Världens grymmaste Alva. Jag blir så rörd och varm av sånna där "små tankar". Att någon, mitt i sina vardagliga sysslor, stannar upp och tänker på mig > jag kokar av värme. För mig är det stort. Sen blir det lite extra när det är någon utomstående som gör något oväntat. 

Sen till något helt annat > vaknade upp med "sperma" i ögat i morse. Åh jag säger då det. FYFAN FÖR ÖGONINFLAMMATION. 

Vilket jävla sätt att starta första semester veckan på.... 

"jag som bara skulle köpa lite kattsand"


Skulle bara gå in och köpa kattsand på granngården i onsdags. Tro på fan att det även var/är en gigantisk rea på häst avdelningen. Tänkte att jag kunde kika lite iallafall och se ifall det även var rea på lite grejer som jag har suktat efter. 

Så utöver kattsanden kommer jag även ut med grejer som skulle ha kostat 1200 kronor tillsammans egentligen. Ridbyxor för 800 kronor som det var 70% på. Grimma och grimskaft för 200 kronor som det var 50% på. Sen sporrar för 200 kronor som även dom hade en 50% lapp på sig. Sporrarna har jag väl inte suktat efter, men ska man rida dressyr på Dunken på banan så behövs dom.  

Hur som, istället för 1200 kronor så betalade jag bara 440 för grejer som jag har dreglat över ett tag. Sen är det även en väst där inne som är to die for. Men den blir inte på rea fören framöver tydligen. Ska även hålla utkik efter nya ridskor då mina håller på att ramla sönder.

Så jag har kommit fram till att jag lär gå back i sommar, för att jobba bredvid granngården lär uppenbarligen inte löna sig. Jaja.

"ledig tisdag = en dag i järnäs"


Sillen är fortfarande halt. Men har energi av en iller på hash. Så han står och stegrar i boxen och bryter sig ut ur sjukhagen. Så han har minst sagt fått nog av att stå blixtstilla. Även fast det är det han måste göra, men det går ju inte in i skallen på honom. Energin tar över totalt. Fick inte tag på veterinären som jag skulle ringa igår heller och idag är sista medicineringen. Så ah, det återstår att se. 

Fick även lindra min abstinens på Dunken igår medan Irja cyklade bredvid. Han skötte sig galant och trivdes som fisken i vattnet utan sadel. Dock skavde jag upp ett sår mellan skinkorna, så när jag duschade igår kväll kändes det som att det brann i arslet. 

Men det var nog inte bara barbacka turen som ställde till det, utan en bidragande faktor till "eld i arslet" kan även vara den där 45 minuters powerwalken jag tog i ridbyxorna efteråt.. jaja, Hera blev då nöjd. 

"3 för 2 och mysig helg"

Dålig bild, men kom hem med dessa 3 i går. Endast 198 kronor och dom var så förbannat sköna. Känns bra att ha lite somrigare skor hemma som passar till typ allt - så länge man inte ska på bal. Sen måste mina fötter ha krympt eller så har dom gjort skorna större. För alla skor jag provade blev för stora i 37.. så jag var tvungen att köpa i 36. Haha. 

Utöver det hade jag en mysig helg i helgen trots jobb. Vi spenderade lördag kvällen med Maria och Anton. Dom bjöd på tacos och glass bland annat. Spelade lite gitarr hero gjorde vi också. Vi hann bara vara där ett par timmar innan vi var tvugna att fara hem. Men det var trevligt så länge det varade. Hade lovat att skjutsa hem Jocke och Peder till sörmjöle också. Men innan jag fick ut dom till bilen så var det allsång hemma hos mamma och Johan. Tog mig inte i säng fören 01.15 och somnade väl inte fören vid 02 tiden. 

Så trött i hela kroppen for jag till jobbet 06.30 på söndagen. För att sluta 13. Men Karin fyllde 80 år i går så jag blev kvar där till 16 tiden för firande och tårtfix med mera. Världens bästa Karin. Det var kul att se henne uppklädd och runt folk hon älskar. 

Så ja, det blev en mysig helg trots jobb. Nu går jag bara och är nervös vad nästa steg blir för min älskade Sillhink. Ska ringa veterinären imorgon för uppföljning. 

"en liten återkoppling""


Det har varit rätt mycket på slutet. Inte mer än vanlig kanske. Men mycket för mitt huvud. Sillen är fortfarande halt utan någon identifierbar anledning. Tog ut veterinären i tisdags och blev inge klockare. Vi kan inte utesluta hovbensfraktur heller. Men just nu går han på smärtstillande och inflammatoriskt och ska stå på strikt boxvila i en vecka. För att sedan se hur läget är och ta det där ifrån. Det är bara så sjukt att han inte markerar någonstans. Så vart hältan kommer ifrån har vi absolut ingen aning om. Blir tokig... 

Hur som så har jag även hunnit träffa Piper och Andreas söta lilla flickebarn i veckan. Så galet gullig. Så det gjorde dom bra båda två. 

Sen har jag även blivit av med 25 cm av håret när jag var till frisören i onsdags. Jag sa att jag ville ha det kortare och ljusare och gav henne sedan fria tyglar. Sedan var jag inte berädd på att det skulle bli så extremt kort. Men jag vänjer mig. Det gick iallafall fort att torka håret i morse. Haha. 

Sedan är det inte vilken dag som helst idag, det är min och Filip 11 månaders dag. Min älskade karl. 

"utbjuden på dejt old fashioned way"

Världens coolaste grej hände mig i fredags. Eller ah, coolt för mig. 

Var hos en av våra brukare på haga. Hade en 120 minuters städ/tvätt/dusch. Går in vid källar ingången och möter en kille som går in samtidigt. Vi tar båda hissen och thats it. 

Tydligen var han någon typ av elektriker som skulle styra upp tv problemen åt hyresgästerna i huset. Så han var även in till min brukare. Hur som helst, när jag 60 minuter senare skulle gå ner till källaren igen och hänga upp tvätten så sitter han utanför i trapphuset och väntar. För att sedan komma fram och presentera sig och fråga ifall jag skulle vilja ta en fika med honom någon gång. 

Var såklart tvungen att neka honom. Men det var häftigt att han vågade. Så det kändes hemskt att behöva ge ett negativt svar då han körde fullt ut och chansade. En jätte fin kille som säkerligen kommer hitta sig ett ledigt fruntimmer i framtiden. 

Jag menar, någon som vågar be en främmande individ om en dejt utan att behöva vara full eller gå via facebook är ett kap. 

"It's time for a change"


Har så mycket insperation inför min klipp och färgtid på onsdag nästa vecka. Jag ska gå utanför min comfort zone en aning. Så det kommer att bli spännande. 

Bäst kommer det vara att bli av med skabbet. För topparna på mitt hår har minst sagt gått igenom ett mindre krig, åh förtjänar ett avslut på sitt lidande.. 

Men ah. Lär hinna ändra mig en massa innan jag har min tid om en vecka. Cause' thats me då beslutångest är mitt andra och tredje namn. 

"less på att vakna kallsvettig"


Åh Filip undrar varför jag byter sängkläder så ofta. Här har vi svaret. 

För övrigt mår jag hyggligt. Orolig för havremopeden som fortfarande har hälta dock. Men annars så. Jag lever. Det är underbart väder och jag har världens finaste pojkvän. 

Ångesten kommer och går, som vanligt. Men det är ingenting nytt. Sen att sängen är dyngsur varje morgon är ett jävla pissproblem. Kan typ halka och slå ihjäl mig på mig själv. Eller dra sälen ut för trappen och glida som en slemmig ål hela vägen ned. 

Jaja. Vill ha semester och frid. Har så mycket jag skulle behöva göra men det är för få timmar på dygnet. 
RSS 2.0