"För att han får mig att våga.."


..för lite mer än ett år sedan spelade jag in den här låten,  bland många fler. Men jag vågade aldrig lägga upp dom här, för allmänheten att höra. Jag gjorde dom privata och så var det med det. För dom var inte perfekta. Det låter inte som jag vill och jag vågar inte blotta mig. 

Så här är den. För min Filip. Som är min styrka och min svaghet på samma gång. "För hela mig älskar hela dig". Jag vågar blotta mig för han. Mina svagheter,  mina brister, mina drömmar, mina laster och allt som följer med mig. 

Så den här är för oss. Vår framtid och för allt vi kan tänkas möta. För vi kanske inte är perfekta. Men vi vågar. Och tillsammans kommer vi att klara av precis allt som vi kan tänkas möta. För vi är perfekta tillsammans och för varandra. Vi behöver inte vara perfekta någon annanstans. 

Så Filip Asplund. Jag älskar dig. Hela dig. Och jag vill uppleva allt bra, allt dåligt och allt mitt i mellan med dig. Glöm aldrig det. Och de finns ingenting du inte kan dela med mig. Puss min kärlek. 

"När man går in på frugans blogg och läser det här"


"Tacksam för att jag har denna helt underbara makalösa människa i mitt liv! Det har gått drygt ett år nu sen vi lärde känna varandra och det har hunnit hända en hel del under tiden.. Vi har skrattat, gråtit, ätit (vräkt en hel del godis), deppat, festat, varit galna & impulsiva, hatat människor, älskat människor, hatat livet, älskat livet.. U name it. utan henne vet jag inte vart jag hade varit idag eller hur mitt liv hade sett ut, jag är så sjukt tacksam som har fått lära känna henne & som har henne vid min sida. Alltid. Oavsett. Hon har fått stå ut med mycket & får fortfarande göra det till o från tyvärr, hon säger vad hon tycker och jag lyssnar inte alltid på henne vilket jag borde göra vid det här laget och hon hatar när jag kommer hem till henne och är på rethumör och retas med henne (även om hon är dyngförkyld) men står ut med det ändå. Hon är en klippa, jag har henne att tacka för allt det senaste året & jag skulle dö för henne. 

Tack för att du finns min älskade vän!"

Och då jag är lika känslig som en hormonbombad gravid just nu, så gråter jag självklart floder i skrivande stund. Första gången jag läste texten så var vi på förlossningen. Även då grät jag en skvätt. Sen började hon "skrika" att hon minsann inte skulle föda något barn. Vilket hände rätt många gånger under dom där tre dagarna vi var där. 

Men! Vilken jävla fru, bästa kompis och högra hand jag har. Jag menar, efter ett år där vi näst intill har suttit ihop, hamnar jag i förlossningen med henne. Åh ser en unge komma ut från ett ställe som inte bör vara möjligt för en unge att komma ut ens. Jag menar, hur många människor skapar en sådan relation på ett år? Men folk har nog rätt om oss.  Vi är inte riktigt kloka. Våren vänskap är något utöver de vanliga och de finns absolut ingenting som skulle kunna skilja på oss. 

För vi är så lika men samtidigt så olika. Därav kommer vi alltid att kompensera varandra på ett perfekt sätt. Åh jag må ha Filip, min man. Men hon kommer alltid att vara min fru den här kvinnan. 

Och vi kanske inte delar samma blod. Men hon och lillan är familj för mig. Och jag skulle ta en kula för dom varje dag i veckan. Så det så ♡.

"Filip Asplund - The love of my life"


Hur, var, när träffades ni? Hur fungerar de när ni bor så långt ifrån varandra? Är de inte svårt att lita på varandra? Och jada, jada, jada. 

》♡ Första gången jag träffade Filip var nyårsnatten från 2014 till 2015. Han var rätt full och jag hade jätte svårt att tyda hans värmländska. Vi skakade hand men jag uppfattade aldrig hans namn. 

》♡ Andra gången jag träffade honom var i somras. Sjätte juli för att vara exakt. Jag såg fram emot en lugn kväll i soffan då de regnade ute. Men Sammy ringde och bjöd med Sanne och mig ut på en båttur för att grilla. Jag stenvägrade och Sanne tjatade tills jag gav upp. Så jag for sur, bitter och allmänt otaggad till båthamnen. Där vi mötte upp Sammy och ett flertal andra. Bland annat Filip. 

》♡ Sen ska jag inte gå in på detaljer. Men från den tionde juli så har de varit han och jag. Åh jag kommer aldrig att glömma det datumet. Någonsin.

》♡ Sen att bo 80 mil ifrån varandra och behöva planera in i minsta detalj för att kunna träffas, de är jätte jobbigt och sjukt krävande. Ett rent helvete faktiskt. Man vill ju ha varandra nära och få somna och vakna upp bredvid varandra. Sen har vi det här med saknaden, saknaden som gör så fruktansvärt ont. För det är något som jag gör hela tiden, saknar honom. Varje sekund av varje dag. Hela tiden. Dag som natt. 

》♡  Sen finns de ingen människa som jag någonsin har litat på, som jag litar på Filip. Mitt förtroende och min tillit till honom är enormt. Vi kan prata om allt och direkt vi har någon fundering så frågar vi. Därav är de aldrig några frågetecken. Sen tar vi hänsyn till varandra oavsett vad vi gör. Så nej. Avståndet har ingenting med förtroende och tillit att göra. 

》♡ Är man med rätt person så ska man aldrig behöva vara orolig. Åh det behöver jag inte. För Filip är den mest fantastiska och godhjärtade människan jag vet. Åh jag är så lyckligt lottad som får dela mitt liv med honom. 

》♡ Så kort sagt. Älskar man någon och de är rätt,  så får man det att fungera. Vare sig de är under samma tak eller 80 mil ifrån varandra. Åh kan man inte lita på varandra, då är de nog inte rätt heller. 

"För att Han är perfekt för mig"

 
♡ han som alltid finns där.
 
♡ han som alltid får mig att skratta. 
 
♡ han som alltid säger rätt saker. 
 
♡ han som alltid pussar mig vid rätt tillfällen. 
 
♡ han som ger perfekta långa gosiga kramar. 
 
♡ han som alltid ser till att jag somnar glad. 
 
♡ han som ser till att dra mig tätt intill sig om nätterna. 
 
♡ han som alltid smyger sig upp bakom mig för att krama om mig och gosa in sig i min nacke.
 
♡ han som är bland de sötaste som finns när han är nyvaken. 
 
♡ han som alltid vill hjälpa till fast jag inte alltid tillåter han. 
 
♡ han som erbjuder sig att ta ut Hera när han ser att jag är trött. 
 
♡ han som är lika "barnslig" runt djuren som jag är.  
 
♡ han som kan driva mig till vansinne bara för att han tycker att de är underhållande. 
 
♡ han som är lika dålig i köket som jag är. 
 
♡ han som bara behöver finnas nära för att jag ska känna mig trygg. 
 
♡ han som är helt omöjlig att inte älska. 
 
♡ han som jag vill dela mitt liv med.  
 
♡ han som jag har gett hela mitt hjärta till utan att ens tveka en sekund.  

" en hel del kärlek"









"Åh så vet man, till 100%, att man har hittat Han med stort H"

Filip hade haft en dröm om barn igår.  

Jag - Ja fast de är väl ett tag bort. 

Filip - Fast du kanske vägrar skaffa barn och säger - "NEJ",  som en liten överraskning i framtiden. 

Jag - Jag har aldrig velat ha barn. Någonsin. Men jag skulle ändå kunna tänka mig att bilda en familj med dig.

Filip - Vad bra. Så... hur många katter skaffar vi?


Åh så har crazy catladyn hittat sin make. Haha.  

"Jag och älskling har en lyxfredag"

"Det känns bättre nu"

Svackorna blir mindre och hormonbomben mindre antändningsbar. Det är bara att hålla tummarna att de håller i sig.

Det bästa av de bästa är att jag hämtar hem Sillen till Vännäs, förhoppningsvis i helgen om jag hinner och ifall de passar det gamla stallet och det nya stallet.

Min rygg är bättre och jag vill ha super koll på hans exem i sommar. För jag vill inte utsätta Jennie för de när hon redan har fullt upp med sin egna havremoped. Jag har dessuton sillenabstinens och de här har varit dom tre tuffaste månaderna utan honom. Men jag vet att han har haft de bäst hos Jennie och Ulrika i överboda under tiden jag har blivit behandlad för ryggen. Så nu är de bära eller brista för min del och se ifall ryggfan håller för allting.

Håll tummarna, nu är de dags för ännu mer akupunktur hos sjukgymnasten... God jävla morgon.

"Vi har de ganska bra vi"

"Söta små varelser"

"Etthundraåttio"

"You're a wonderful creature"

If you can't handle me at my worst, then you sure as hell don't derserve me at my best - Marilyn Monroe.
 
Du har sett mig gråta, bryta ihop och skrika. Men du har även sett mig skratta, vara lycklig och sett mig må bra. Men trots dom där delarna som gör mig betydligt mindre charmig, och dom där delarna som gör mig betydligt svårare att älska, så kommer du, efter att jag har betett mig som sämst och säger - "vi är inte två, vi är en".  Du är den bästa människan som finns! ♥   
RSS 2.0